tisdag 18 december 2012

Sov gott Karin

Musketör.
Kämpe.
Hjälte.

Helvetet på jorden försökte ta dig.
Himlen fick dig

Allt för tidigt.

Hålet inom mig läker aldrig. Du fattas mig!
Du gav och du tog, precis som en sann vän, som vandrat så många gånger genom mina tankar och mitt hjärta,
att där finns en upptrampad stig.

Den är din.

Du lilla ömtåliga sparv, du högt flygande örn.
En vän för livet, och även efter det.
Sov gott min vän, jag bär dig ömt och varsamt inom mig.
Du gav mig mycket att minnas.

Härmed förklarar lille kaxige D`Artagnan Musketörerna för upplösta, de blir aldrig de samma utan dig.

Tack underbara "bästis" Karin för allt du gav. 
Jag ska förvalta det väl.

Och för er som inte kände henne, det är Karin i mitten,
Så minns jag henne.





13 kommentarer:

  1. Vackert skrivet om en riktig vän och "bästis".

    SvaraRadera
  2. Den Bästa Karin - en musketör, så älskad så saknad - tack för allt, sov gott.

    Fint skrivet DOB.
    Kram från fd musketören till höger i bild

    SvaraRadera
  3. Livet kan vara så fruktansvärt orättvist ibland...Kram

    SvaraRadera
  4. Sänder en tröstkram... <3

    SvaraRadera
  5. Så fint du skriver. Din vän lever i dina ord och i dina minnen.

    SvaraRadera
  6. OH nej! Det gick en rysning genom hela kroppen. Jag kände ju Karin men inte närmare.Har ju vetat att hon varit sjuk länge.Jag och min man pratade om henne i förra veckan och undrade hur det var med henne. Så svårt för hennes familj och du som vän att ha förlorat henne.Kramar och hoppas att du kan få en bra jul ändå.

    SvaraRadera
  7. Dina vackra ord vittnar om evig vänskap.
    Kram

    SvaraRadera
  8. Vackra ord till vacker och mycket saknad vän.

    Kram från fd musketören till vänster i bild.

    SvaraRadera
  9. Så fina ord om din vän...fy så ledsamt när livet tar slut för tidigt...

    Antar att det är du till höger, isf kul att få ett ansikte på dej, kram :)

    SvaraRadera
  10. Dina ord är så otroligt vackra! Kram

    SvaraRadera
  11. Så sorgligt. Vila i den vänskap ni hade, den försvinner inte, bara förändras. kram

    SvaraRadera
  12. Så sorgligt...sänder en varm kram att vila i en stund.

    SvaraRadera
  13. Så fint skrivet. Så tråkigt att din kompis blev sjuk. Man borde verkligen försöka uppskatta livet som det är här och nu, men vi människor är aldrig riktigt nöjda. Tänder ett ljus för Karin i mina tankar.

    SvaraRadera