Livets verkstad

På sin vandring genom livet, bör man emellanåt ta sig lite tid att knyta om sina skor.

Sätta sig ner en stund och vila, reflektera över dagar som kommit och gått, minnas de erfarenheter man införskaffat sig. 

Låta dåtid lära nutid viktiga saker.

Erfarenheterna är dina verktyg när du snickrar på din framtid.

Kall, frusen och modig

Halverad och kölden äter i kanterna.

Men, så full av solsug och kraft.

Sliter sig framåt, besegrar tid.

Dag för dag.

Tog en tugga av paradiset...

...det smakade utsökt...

Det finns vissa platser som utan tveksamheter känns som hemma.

Haverdal är just en sådan plats.

Med solsken i blick

Den gråtråkiga vintern fick kapitulera för denna soliga söndag.

Vi reste bakåt i tiden och besökte byn som ligger i staden.

Själen dansade i ren glädjeyra.

Tack min vän.

Det är halt att gå på klippor i februari, men nuet vill ha vårt besök

När årstiden kapslar in varandet i kalla hårda timmar,

handlar det om att gräva djupt.

Någonstans där ute finns dagen.

Himlen faller tungt över land och hav.

Bästa vän delar tystnaden och västkustvintern, vad mer kan man begära?

Finnas, funnits, fanns

Jag finner dem.

De finner mig.

Snö-öar

Friheten lekte sin väg ut mot horisonten.

Äventyraren log och tog för sig.

Vinterbarnet summerade dagen och noterade i hjärtats arkiv.

På 8:e våningen i tidshuset

Lager på lager.

Tid som staplas i skikt.

Ett tvärsnitt rakt genom en vänlig lördag.

Minnen i ett hus utan tak.

Why?

Dimman är min vän

Viktlösa tankar som inte skäms för att gråta.

Känner mig omfamnad och beskyddad av staden och dimman.

Ingen av dem ställer färgglada krav på mig just nu och känslan är

trygg och fri.

Dimman låter mig vandra längs kända gator och vägar.

Den känner igen mig.

Jag ser utan att synas.

Jag fortsätter tälja på min framtid.

Do you remember?

Den perfekta, vindstilla försommarkvällen.

Maj månad hade etablerat sig och Bohuslän lyste i all sin prakt.

Klipporna stod värd för havets artiga krusningar och arbetet låg i skuggan av helgen.

Tanken plockar ofta fram dessa stunder när energi, kraft behövs för att forcera vardagens krav och  måsten.

En aldrig sinande källa till glädje!

En glödande tunnel genom oktober

Hösten är min absoluta favoritårstid!

Färgerna gör dagarna självlysande.

Känner mig viktlös när jag vandrar genom landskap, tanken är lika klar som luften jag andas.

Spegelblank stillhet

De speglar sig i varandra...

Klipporna och havet.

Mjuka och hårda.

Klipporna har format sig som vågor.

Vattnet och stenarna har varit älskande så långe, så de liknar nu varandra.

De har ändå behållit sina egna unika personligheter.

Vackert.

Berörande.