Skymningssteg

Genom staden, över broar, förbi gator och torg.

Ekot av mina steg skänker klarhet, översätter tankar till känslor och formulerar hela meningar.

Jag skriver ner dem på lila brevpapper.

Försluter kuvertet med ett hjärtslag.

Österbro, Halmstad januari 2011

Järn och snö

Ett konstverk som smyckas av vita kristaller.

Hårt smide smeks av mjuk snö.

Tillsammans bildar de något kraftfullt och tidlöst.

Harplinge, en hockeykväll i januari 2011

Jag är en sötvattenspirat!

Staden är full av vattenansamlingar i insjöformat.

Det gäller att noga planera sina rutter för att undvika sjönöd, 

skyttegravsfot eller att bli strandsatt på ett isflak.

Då jag bor i markplan, har funderingar på att förtöja en gummibåt utanför ytterdörren dykt upp...

Kanske dags att återuppliva "den Flygande Halländaren..."?

Arbetsdagens alla nyanser

Möter mitt rum och skrivbord och beskådar grenar och nyanser av uppgifter, som bildar ett mönster av kreativa utmaningar.

Börjar i ena änden och når förhoppningsvis den andra änden innan klockan säger att det är dags att gå hem.

Utmaningar är bensin till min inre eld!

Jag smälter snö med min blotta närvaro.

Halmstad, januari 2011

Nya tider...

Julhelgernas matintag ligger som mjuk nysnö runt midja och lår.

Glögg och must fyller ut kinderna och nu fattas bara solsken i blick.

Det är som att när kalorierna uppnår en viss nivå, så fastnar de på mig bara jag tänker på något ätbart, eller passerar för nära en restaurang när jag flanerar på stadens gator och torg.

Suck...

Dags att vidta åtgärder!

Dags att veckla ut dammiga vingar och lätta från marken!

Baktung, Östra stranden, Halmstad

Vykort för sinnena

Dimman sänker volymen, ljuden blir inte så vassa.

Världen kryper nära och jag känner mig omfamnad.

Tankarna formar mönster i hjärnans dunkelt upplysta gränder och jag hör musik på avstånd.

Melodin berör.

Blicken sveper över landskapet och slukar vyer med stor aptit.

Vi kommunicerar genom våra sinnen.

Stranden, Haverdal januari 2011

Haverdal januari 2011

Klasskillnad

Olika definitioner på allmänt vedertagna begrepp...

För en norrlänning tolkas SMHI:s klassificeringar som följer;

Klass 1 varning = ta fram brosopen

Klass 2 varning = ta fram snöskyffeln

Klass 3 varning = det kan vara lite snö på vägen

Fjällen har flyttat till västkusten!

En januarilördag i Haverdal, Halland...

Två tappra vandrare med vinden i ryggen.

Regnet krusar sig i dimman som omsluter en värld som verkar handplockad rakt ut ur fantasin.

Livbojen markerar sin närvaro med sin obändiga röda färg.

Ett landmärke som vittnar om en kommande årstid.



Haverdal, januari 2011



Haverdal, januari 2011



Ljudlös frihet

Landskapet framställde sig själv som mystiskt och oändligt.

Orörligt, men samtidigt så starkt och levande.

Regnet föll för vindens begär och tillsammans rörde de vid våra nakna kinder.

Rosor, en kall januaridag.

Haverdal, januari 2011

In i dimman...

Tiden är långsammare i dimman, dämpad av ett mjukt lugn.

De två klockorna har olika förutsättningar,

så de kan inte anklagas för sin bristande synkronisering.

Den främre klockan är snabbare, den erbjuder lättnad för den som längtar och vill att tiden ska passera i olagligt hög hastighet.

Urverket i dimman, saktar ner tidens framfart och erbjuder en fristad för dem som ännu inte vill skiljas åt.

Några minuter till,

 att spendera i själslig samklang.

Halmstad, en dimmig morgon i januari 2011