Dimman sänker volymen, ljuden blir inte så vassa.
Världen kryper nära och jag känner mig omfamnad.
Tankarna formar mönster i hjärnans dunkelt upplysta gränder och jag hör musik på avstånd.
Melodin berör.
Blicken sveper över landskapet och slukar vyer med stor aptit.
Vi kommunicerar genom våra sinnen.
 |
| Stranden, Haverdal januari 2011 |
 |
| Haverdal januari 2011 |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar