lördag 1 oktober 2011

Upplyst livboj

Mörka passager.
Dunkelt upplysta stigar att vandra.
Livet prövar ibland, men jag står upp, ser framåt.

Den skarpsynte ser en livboj i tunnelns ljus.
De som känner mig, vet vad jag siktar på, vet att jag aldrig ger mig.

Jag vågar gå.
Jag har en egen sol, ett eget ljus, som gör mig modig.






6 kommentarer:

  1. Vilken fin bild med en text som visar styrka...en kram på vägen...

    SvaraRadera
  2. fantastiskt fin bild till en laddad text. Följ din sol.
    Kram

    SvaraRadera
  3. Så poetiskt och så bra skrivet, önskar jag kunde skriva så bra som du gör :) Kram Suss

    SvaraRadera
  4. Har i några dagar saknat dina vackra bilder och genomtänkta texter.

    SvaraRadera
  5. Gittan; tack för omtanken!
    kram

    Sarah; tack vännen, jag lovar att alltid bära solen nära mig.
    kram

    Suss; smickrare där....tack!
    kram

    Steve; Livet har varit lite strängt ett tag, men nu är jag här igen. Tack för dina goda ord!

    Marina; alltid framåt!!

    SvaraRadera